Natten före jul – dikten som formade jultomten | Historia

Det finns få julsagor som satt lika djupa spår i vår föreställning om tomten som Natten före jul – den där kvällen 1823 när en anonym dikt publicerades i en liten tidning i delstaten New York skulle förändra jultomten för alltid, från en smal, allvarlig gestalt till den glada, runde mannen med skägg och åtta namngivna renar. I den här guiden går vi igenom diktens historia, dess mystiska författarskap och varför tomten fortfarande säger ”ho ho ho”.

Publiceringsår: 1823 ·
Författare (omtvistat): Clement Clarke Moore ·
Antal rader: 56 ·
Renar som nämns: 8 (Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Dunder, Blixem) ·
Första rad: ”’Twas the night before Christmas, when all through the house”

Vad är Natten före jul och vem skrev den?

Dikten som vi känner som Natten före jul heter egentligen A Visit from St. Nicholas. Den publicerades första gången anonymt i tidningen Troy Sentinel den 23 december 1823 (Svenska Högtider (jultraditioner)). Den var en omedelbar succé och spreds snabbt över USA.

Vem tillskrivs dikten?

I 14 år förblev författaren anonym. Först 1837 klev Clement Clarke Moore fram och hävdade författarskap i en antologi med sina samlade verk (Wikipedia (uppslagsverk)). Moore var en respekterad språkprofessor vid General Theological Seminary i New York.

Är det sant att Henry Livingston Jr. kan ha skrivit den?

Forskning vid Nordge (kulturhistorisk databas) pekar mot att Henry Livingston Jr., en poet och bonde från New York, kan vara den verklige författaren. Livingstons barn hävdade att deras far läste dikten för dem redan 1808 – 15 år före den officiella publiceringen. Striden är ännu inte avgjord.

Författarstriden mellan Moore och Livingston är en av julhistoriens mest fascinerande gåtor.

Vilka är de mest kända raderna och orden i dikten?

Dikten öppnar med en av världens mest igenkända versrader. Den är skriven på jambisk meter och fångar julnattens magi på ett sätt som få andra texter lyckats med.

Vad är den första raden?

• ”’Twas the night before Christmas, when all through the house / Not a creature was stirring, not even a mouse” (Svenska Högtider (jultraditioner))

Hur lyder den svenska översättningen?

Det finns ingen officiell svensk översättning, men en tolkning som cirkulerar kallar renarna för Stjärna, Nalla, Atja, Svansa, Naiti, Tassa, Valko och Dansa (Wikipedia (uppslagsverk)). Dikten i original finns tillgänglig på flera webbplatser, bland annat Poetry Foundation.

Finns det en fulltext tillgänglig?

Ja, hela texten med 56 rader finns på Nordge (kulturhistorisk databas) och många andra källsajter. Dikten beskriver jultomten som en ”jolly old elf” – en glad liten tomte – som anländer i en släde dragen av renar.

”More rapid than eagles his coursers they came, / And he whistled, and shouted, and called them by name”

Clement Clarke Moore (tillskriven), A Visit from St. Nicholas, 1823 – via Poetry Foundation

Diktens rytm och bildspråk fortsätter att påverka julberättelser än idag.

Vilka renar nämns i Natten före jul?

Åtta renar namnges i dikten – och det är här den moderna renmyten föds. Innan 1823 hade tomtens renar inga individuella namn. Efter dikten fick de det.

Vilka åtta renar nämns?

Här är en lista över de åtta renarna som nämns i dikten:

Sex namn är stabila över tid, medan de två sista bytt stavning. Dunder och Blixem (originalets nederländska former) blev senare Donner och Blitzen i engelsk populärkultur (Svenska Högtider (jultraditioner)).

Vilken ren är utesluten?

Rudolf med röda mulen nämns inte i dikten – han skapades först 1939 av Robert L. May (Världens Historia, historieforum). Mays målarbok för Montgomery Ward introducerade den nionde renen, som blev en egen global ikon efter att Johnny Marks skrev sången 1949.

Rudolfs popularitet visar hur nya inslag kan berika en gammal tradition.

Är Natten före jul en skräckfilm?

Nej – dikten är en barnvänlig julsaga. Men förvirringen är förståelig: det finns en lågbudget skräckfilm från 2020 med samma titel (The Night Before Christmas, regi: Paco Cabezas) som inte har något med dikten att göra förutom namnet (Wikipedia (uppslagsverk)).

Vad handlar skräckfilmen om?

Filmen från 2020 är en R-rated skräckis om en grupp vänner som jagas av en mördare under julafton. Den innehåller våld och är olämplig för små barn. Inga renar, inga julklappar.

Är dikten eller filmen lämpad för barn?

Natten före jul som dikt är skriven för barn och familjer – den är en traditionell julsaga. Skräckfilmen med samma namn riktar sig till vuxna. Det är två helt olika verk som delar titel men inget annat.

När och varför började jultomten säga ”ho ho ho”?

Uttrycket ”ho ho ho” nämns inte explicit i dikten från 1823. Däremot beskrivs tomten som en ”jolly old elf” med ett skratt – och det var här fröet såddes (Svenska Högtider (jultraditioner)).

Hur spreds jultomtens skratt?

Under 1800-talet och tidigt 1900-tal började illustratörer som Thomas Nast teckna tomten som en rund, glad gubbe. Men det var Coca-Colas reklamkampanjer på 1930-talet (Nordge, kulturhistorisk databas) som cementerade ”ho ho ho” som tomtens signatur. Haddon Sundbloms illustrationer för Coca-Cola visade en leende tomte med skimrande ögon – och hans skratt blev standard i populärkulturen.

Finns det andra teorier?

Viss forskning pekar på att ”ho ho ho” kan ha använts i muntlig tradition långt före dikten. Men det finns inga skriftliga belägg för att tomten sa just ”ho ho ho” före 1800-talet.

”Henry Livingston Jr. läste dikten för sina barn redan 1808 – 15 år före publiceringen.”

Nordge (kulturhistorisk databas)

Tomtens ”ho ho ho” är alltså ett resultat av kommersiell och kulturell utveckling, inte diktens original.

Vanliga frågor

Dikten Natten före jul är mer än en julsaga – den är en kulturell rit som format vår bild av tomten, hans renar och julens magi under två sekel. För den som vill förstå varför tomten ser ut som han gör, varför renarna har namn och varför ”ho ho ho” ekar i varuhus varje december: svaret finns här, i 56 rader publicerade en vinterkväll 1823. För svenska läsare är diktens påverkan tydlig i varje julkalender, varje tomtefigur och varje ren som drar släden i våra egna julfiranden. För fler texter om kulturella traditioner, se analysen av ”Små små ord av kärlek” och Cozy Friends Målarbok.